SOm tre apor, fast mer mänskliga.

Klockan är 17.00. Kota Kinabalu är varmt! Inget klagomål utan mer ett konstaterande.
Vi ligger på rummet totalt utslagna efter två intensiva men roliga dygn.

Flygresan hit gick bra. Eller ja, bra och bra. Första delen mellan Köpenhamn och Doha gick smärtfritt och fortfarande satt spänningen över att få vara i luften kvar. Dock så var ju detta endast första sträckan, och direkt efter att vi bordat det andra planet som skulle ta oss mot Kuala Lumpur insåg vi att det skulle bli problem. Flyget blev en timma försenat och kunde inte ta igen tiden. I Kuala Lumpur skulle vi enligt planen haft ca 1,5 timma på oss att checka ut och checka in igen för att hoppa på planet mot Kota Kinabalu, men med förseningen blev detta omöjligt och vi var säkra på att vi skulle missa planet. Men så räknade vi inte med det fantastiska malaysiska folket och deras service! När vårt flygplan anlände till Kuala Lumpur ropade personalen ut i högtalarna på planet att passagerarna mot Kota Kinabalu skulle gå av först, och vi möttes upp av en kvinnlig personal som vi följde efter. Vi fick våra boarding pass direkt utan att behöva checka in. Hon i sin tur skickade oss vidare med en man som tvingade oss att springa genom hela flygplatsen (som på film!!). Med andan i halsen (tur att vi är så himla vältränade...) lyckades vi ta oss ombord på planet samtidigt som våra namn ropades upp i flygplatsens högtalare där de påpekade att vi var sena till vårt plan. Men med hann vi! Fantastisk personal på både vårt tidigare flyg (världens sötaste flygvärd fick vi också. Synd att han inte fick följa med hem...) och de på Kuala Lumpurs flygplats! Hoppas dom förstod vår enorma tacksamhet :)
Tyvärr hann inte vårat bagage med planet, så vi fick ordna så att de skulle skjutsas till vårt boende senare under kvällen.

Trötta men nöjda hoppade vi in i en taxi som tog oss till boendet. Kanske inte ser mycket ut för världen, men det är billigt och mysigt. Efter en snabb runda till ett litet närlivs för införskaffning av nödvändigheter (chokladmjökl, chips och burknudlar, öhm... viktigt!) så slocknade vi ganska snabbt på rummet till den undersköna karaeoke-sången som ekade genom hela staden. Underbart!

Idag har vi strosat runt i affärer, ätit, bokat båttur för imorgon av en man med en och en halv tand, ätit, druckit mängder av vatten (sa vi att det är varmt?), ätit, köpt myggmedel och flip-flop. Snart är det dags att äta igen eftersom magen åter igen skriker efter mat (ni som har svårt för att äta pga värme - vafan?! vi äter konstant. Punkt). Imorgon blir det som sagt båttur. Ser fram emot den trevliga tandlöse snubben igen (han var faktiskt trevlig) samt bad, bad, mat och snorkling. Och bad. Hur går det i Sverige, har ni badväder ännu? Just det! Sa vi att vi ska bada imorgon? ;) Och att här är varmt? ;)

                                   Bleka och glada. Nej, vi får inte alls många kommentarer om våra hår... ;)

                       Ida köpte flipflop i en galleria. En kvinna där frågade om Max var vår pappa, hahahaha!
                       Detta har inget med bilden att göra, men är kul. På bilden sitter max på café ^^

                                  Omnomnom, lime juice :D


Selamat jalan.
Micka och Ida (Max sover, men han hälsar nog ändå)